Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

IntroduktionDetta kartläggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som på en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska få sakkunnig och omsorgsfull vård.SyfteSyftet med denna studie är att kartlägga vilka behov och förväntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vård är för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestå av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras på grund av diagnostiserad/ misstänkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier är att patienterna är i åldern 18-70 år och kan förstå svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjälp av en enkät i två delar. I syfte att pröva enkätens användbarhet genomfördes en pilotstudie.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

Omvårdnad av en person med demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett arbetssätt som nu implementeras i vården. Arbetssättet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsätt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vård. Delaktighet är därmed ett centralt begrepp för arbetssättet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni är en utmaning för den psykiatriska vården då sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskänsla.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.